Symptomguiden: när något ser fel ut i akvariet
Symptomguiden: när något ser fel ut i akvariet
Det här är sidan att börja på när något ser fel ut i karet men du inte vet vad. Den är sorterad efter vad du ser, inte efter sjukdomsnamn: grumligt vatten, fisk som flämtar, räkor som tappar färg. Under varje symptom står de troliga orsakerna med den vanligaste först, vad du bör göra, och när det är bråttom. Skriv ett ord i rutan så filtreras listan.
Vattnet
Vattnet är vitt eller mjölkigt grumligt
Så ser det ut: Vattnet ser ut som utspädd mjölk, ofta några dagar efter start, efter en stor rensning eller efter en ny fiskomgång. Fiskarna beter sig oftast normalt.
- Bakterieblomning. Fritt svävande bakterier som förökar sig explosionsartat när det plötsligt finns mycket näring och för lite etablerad bakteriekultur i filtret. Klassiskt i nystartade kar.
- För mycket foder eller en död fisk som ligger gömd.
- Nytt substrat eller sand som inte sköljts ordentligt (då är det snarare damm än bakterier, lägger sig på något dygn).
- Gör ingenting drastiskt. En bakterieblomning i ett nytt kar går över av sig själv på 3–10 dagar när filtret hinner ikapp.
- Minska matningen till varannan dag tills det klarnar.
- Testa ammoniak och nitrit, de kan stiga samtidigt. Vattendiagnosen hjälper dig tolka siffrorna.
- Byt inte 100 % vatten, det nollställer bakterierna och förlänger problemet.
Vattnet är grönt
Så ser det ut: Vattnet får en grön ton som blir tätare för varje dag, sikten försvinner. Glaset kan vara rent.
- Svävalger. Encelliga alger i vattnet, drivna av för mycket ljus (ofta direkt solljus) i kombination med näring.
- Belysningen står på för många timmar eller är för stark för karets växtmängd.
- Flytta karet från fönstret eller skugga det.
- Korta belysningen till 6 timmar med timer.
- Mörklägg karet helt i 3–4 dygn (filt över), fisken tar ingen skada. Svävalger dör utan ljus.
- Ett UV-filter löser det på några dagar om det återkommer, men åtgärda ljuset först.
Vattnet är brunt eller gulaktigt
Så ser det ut: Vattnet är klart men färgat som svagt te. Sikten är bra.
- Garvsyror från drivved, catappa-blad, kottar eller torv. Helt ofarligt, många arter (Apistogramma, Betta, L184) trivs bättre så.
- Ny rot som inte vattenlagts innan.
- Vill du ha det borta: byt vatten oftare och kör aktivt kol i filtret några dagar.
- Vill du ha kvar det: gör ingenting. Det sänker pH något, håll koll om du har hårdvattensarter.
Skum eller bubblor som ligger kvar på ytan
Så ser det ut: Vita bubblor samlas i hörnen eller vid filterutloppet och spricker inte.
- Proteiner i vattnet från övermatning, döda djur eller ett kar som inte byts tillräckligt.
- Rester av såpa eller handkräm från händer eller utrustning (farligt, agera).
- En labyrintfisk (gurami, Betta) som byggt bubbelbo, då är det ett bo, inte ett problem.
- Skölj händer utan tvål innan du jobbar i karet, skölj ny utrustning i rent vatten.
- Skumma av ytan med ett papper, byt 30 % vatten, mata mindre.
- Kolla efter döda fiskar bakom dekor.
Vattnet luktar illa
Så ser det ut: Ruttet, svavel (ruttna ägg) eller unket.
- Svavellukt: anaeroba (syrefria) fickor i djupt substrat eller under dekor, där det bildas svavelväte.
- Ruttet: död fisk, död snäcka (luktar mycket för sin storlek) eller övermatning.
- Unket, jordigt: blågröna alger (cyanobakterier), se algavsnittet.
- Leta efter döda djur, särskilt snäckor och räkor.
- Sifonera substratet försiktigt vid vattenbytet, rör inte om hela botten på en gång.
- Malaysiska sandsnäckor gräver i sanden och förebygger syrefria fickor.
pH sjunker hela tiden
Så ser det ut: Du mäter pH, det ligger lägre varje gång, ibland under 6 trots att kranvattnet är neutralt.
- Lågt KH. Bufferten som håller pH stabilt är förbrukad, då kan pH krascha plötsligt.
- Aktivt soil, torv, catappa eller mycket drivved som sänker pH avsiktligt.
- Ett kar med mycket nitrat och få vattenbyten försurar långsamt.
- Mät KH. Under 3 °dKH: höj långsamt med en KH-höjare eller regelbundna vattenbyten med hårdare vatten.
- Vill du ha lågt pH för blackwater-arter är det bra, men då måste du mäta oftare.
- Läs mer i vattenvärden för nybörjare.
Ammoniak eller nitrit trots vattenbyten
Så ser det ut: Du byter vatten men värdet kommer tillbaka inom ett dygn.
- Karet är inte inkört eller bakteriekulturen har dött: filtret sköljt i kranvatten, medicinering, strömavbrott, filter som stått stilla.
- För mycket fisk i förhållande till filtret.
- Kranvattnet innehåller kloramin som mäts som ammoniak, testa kranvattnet direkt.
- Byt 25–30 % dagligen tills båda är noll, det är inte farligt att byta ofta, bara att byta allt.
- Sluta mata i 2–3 dagar.
- Låna moget filtermaterial från ett fungerande kar, det kortar tiden från veckor till dagar.
- Skölj aldrig filtersvampen i kranvatten, använd vatten från karet.
Fisk
Fisken flämtar vid ytan
Så ser det ut: Fiskarna hänger precis under ytan och andas snabbt, ofta flera samtidigt. Labyrintfiskar (gurami, Betta) tar luft normalt, det räknas inte.
- Syrebrist. Varmt vatten, stillastående yta, bakterieblomning, för mycket fisk, eller nattetid i ett tätt planterat kar utan luftning.
- Nitritförgiftning. Nitrit hindrar blodet från att bära syre, fisken kvävs trots syre i vattnet. Gälarna ser bruna ut.
- Gälmask eller gälskada om bara en fisk flämtar och övriga är normala.
- Rikta filterutloppet mot ytan eller sätt i en luftsten, det ger effekt inom minuter.
- Testa nitrit och ammoniak direkt.
- Kolla temperaturen, över 28 °C: läs sommarguiden.
- Byt 30 % vatten med temperaturanpassat vatten.
Fisken ligger på botten och rör sig knappt
Så ser det ut: En fisk som normalt simmar fritt ligger stilla på botten, ofta i ett hörn, med långsam andning. Gäller inte bottenfisk som Corydoras och plecos, som ska ligga där.
- Chock efter vattenbyte med fel temperatur eller för stor pH-skillnad.
- Stress från mobbning, ny miljö eller för stark ström.
- Begynnande sjukdom, ofta det första tecknet innan synliga symptom.
- För kallt vatten, värmaren har gått sönder.
- Kolla temperaturen först, det är den vanligaste enkla orsaken.
- Testa vattnet. Titta efter andra symptom på samma fisk: prickar, fransiga fenor, svullnad.
- Observera vem som jagar vem i karet under några minuter.
- Flytta fisken till ett karantänkar om den blir jagad.
Fisken skrubbar sig mot dekor och botten
Så ser det ut: Fisken kastar sig mot stenar, sand eller växter som för att klia sig, ofta med ett ryck.
- Yttre parasiter: vitprickssjuka i tidigt skede (innan prickarna syns), sammetssjuka, hud- eller gälmask.
- Irritation från ammoniak eller nitrit.
- Enstaka skrubb är normalt, det är upprepningen som betyder något.
- Testa vattnet först, är det rent är det parasiter.
- Lys på fisken snett från sidan med ficklampa: gyllene dammskimmer = sammetssjuka, vita korn = vitprickssjuka.
- Följ behandlingen i sjukdomsguiden. Vid ingen synlig orsak men ihållande skrubb: praziquantel mot flukes.
Vita prickar på kropp och fenor
Så ser det ut: Små vita korn som saltkorn, tydligast på fenorna. Antalet ökar dag för dag.
- Vitprickssjuka (Ich). Den vanligaste sjukdomen i hobbyn, utlöst av stress, temperaturfall eller nya fiskar utan karantän.
- Förväxlas med: små luftbubblor (försvinner), lekknottror hos guldfiskhanar (bara på gällock och bröstfenor).
- Höj temperaturen gradvis till 28–30 °C om arten tål det.
- Behandla hela karet med ich-medel, parasitens frisimmande stadium finns i vattnet, inte bara på fisken.
- Fortsätt 3–4 dagar efter att sista pricken försvunnit.
- Ta ut räkor och snäckor om medlet innehåller koppar.
Fransiga, trasiga eller missfärgade fenor
Så ser det ut: Fenkanterna ser rivna ut, ofta med vit eller rödaktig kant. Fenan blir kortare med tiden.
- Fenröta, en bakterieinfektion som får fäste vid dålig vattenkvalitet.
- Fennapp från andra fiskar (barber, vissa tetror, aggressiva artfränder). Skadan är ren och rak, ingen missfärgning.
- Skada mot vass dekor.
- Vattenbyte och test, lätt fenröta läker av sig själv i rent vatten.
- Vid vit, luddig eller röd kant: antibakteriellt medel.
- Vid fennapp: identifiera syndaren, ofta måste någon flyttas.
Vita, luddiga tussar på kroppen eller munnen
Så ser det ut: Bomullsliknande beläggning, ofta runt munnen, på ett sår eller på fenor.
- Columnaris (bakterie) om det sitter kring munnen, gälarna eller som ett sadelmönster över ryggen. Går fort.
- Svamp (Saprolegnia) om det sitter på en skada eller ett sår, mer trådigt och gråvitt.
- Columnaris: antibakteriellt medel mot gramnegativa bakterier, sänk temperaturen något, byt vatten. Agera samma dag.
- Svamp: svampmedel, och leta efter skadan som släppte in svampen.
- Båda beskrivs i sjukdomsguiden.
Svullen buk och fjäll som står ut
Så ser det ut: Buken är uppblåst och fjällen står ut som en kotte när man ser fisken uppifrån.
- Vattusot, vätska i kroppen på grund av organsvikt, oftast efter en inre bakterieinfektion eller lång tids dåligt vatten.
- Svullen buk utan utstående fjäll: ofta bara en hona full med rom, eller förstoppning.
- Isolera fisken, antibakteriellt medel, Epsom-saltbad kan lindra.
- Var ärlig med prognosen: när fjällen står ut är skadan oftast långt gången.
- Testa huvudkarets vatten, vattusot är ofta ett symptom på miljön.
Fisken simmar snett, flyter upp eller sjunker
Så ser det ut: Fisken kan inte hålla balansen, flyter mot ytan eller ligger på sidan på botten.
- Simblåsestörning, oftast förstoppning eller att fisken svalt luft vid ytmatning. Vanligt hos guldfisk, Betta och kortkroppiga former.
- Inre infektion som trycker på simblåsan.
- Skada efter hopp eller klämning.
- Fasta i 2–3 dagar, ge sedan en skalad, blancherad ärta.
- Sänk vattennivån så fisken lätt når ytan om den sjunker.
- Blöt upp torrfoder innan matning framöver.
Fisken äter inte
Så ser det ut: Fisken ignorerar mat den brukar ta, eller spottar ut den.
- Stress första dagarna i nytt kar, helt normalt i upp till en vecka.
- Fel foder, storlek eller placering: bottenfisk når inte flingor, nattaktiva arter äter när du släckt.
- Inre parasiter, särskilt om fisken blir smal med kulåda mage och trådig vit avföring.
- Channa och andra rovfiskar kan vägra i veckor efter flytt, det är normalt för dem.
- Ge det tid om fisken är ny, prova levande eller fryst foder som lockar.
- Mata efter släckning för nattaktiva arter.
- Vid vit, trådig avföring och avmagring: metronidazol via foder mot inre parasiter.
Fisken är blek, mörk eller har tappat färgen
Så ser det ut: En färgstark fisk blir grå eller urvattnad, eller tvärtom nästan svart.
- Stress: transport, nytt kar, mobbning, fel vattenvärden. Färgen kommer tillbaka när fisken känner sig trygg.
- Ljus botten och stark belysning gör många arter blekare, mörk botten fördjupar färgen.
- Sjukdom i tidigt skede.
- Natt- eller vilodräkt, många arter blir bleka när ljuset släcks. Normalt.
- Ge gömställen och skugga, mörkare botten om möjligt.
- Kolla vem som jagar vem.
- Testa vattnet och titta efter andra symptom.
Fiskar dör plötsligt utan synliga symptom
Så ser det ut: En eller flera fiskar hittas döda utan att ha sett sjuka ut dagen innan.
- Ammoniak- eller nitrittopp, den vanligaste orsaken i nya kar och efter filterrengöring.
- Temperaturchock efter vattenbyte, eller värmare som fastnat på.
- Gift utifrån: spray, rök, såpa på händerna, målarfärg i rummet.
- Syrebrist nattetid i tätt planterat kar utan luftning.
- Nya fiskar utan karantän som tog med sig något.
- Testa ammoniak, nitrit och temperatur direkt, innan du byter vatten, så du vet vad som hände.
- Byt 30–50 % vatten, kör aktivt kol om du misstänker gift.
- Tänk igenom vad som ändrats senaste veckan: ny fisk, ny dekor, rengöring, spray i rummet.
Fisken hoppar ur akvariet
Så ser det ut: Fisk på golvet, eller stänk och ljud på natten.
- Arten hoppar naturligt: Channa, killifiskar, regnbågsfiskar, blåögon, kloräkor, strålfena.
- Panik från mobbning, plötsligt ljus, eller dåligt vatten (ammoniak) som fisken försöker fly.
- Tätslutande lock utan glipor vid slangar och kablar. För Channa: inga undantag.
- Sänk vattennivån några centimeter.
- Testa vattnet, en fisk som plötsligt börjar hoppa kan fly från något.
Fiskarna jagar och biter varandra
Så ser det ut: En fisk jagar bort andra från ett hörn, biter i fenor, eller en fisk gömmer sig hela tiden.
- Revir, särskilt ciklider, Betta, Channa och plecos-hanar.
- För liten grupp av en stimart, då mobbar de starkaste de svagaste. Gäller barber, tetror, Corydoras.
- Lek: ett par vaktar rom och jagar allt annat.
- För få gömställen, ingen kan bryta ögonkontakt.
- Fler gömställen och siktbrytare (växter, rötter) gör ofta mer än större kar.
- Öka stimmet till minst 6–8 för stimfisk.
- Flytta om dekoren, det nollställer reviren.
- Vissa kombinationer fungerar aldrig, då måste någon flytta.
Räkor
Räkorna dör en efter en
Så ser det ut: Ett par räkor om dagen, utan uppenbar anledning, ofta veckan efter inköp eller efter medicinering.
- Koppar från medicin, gödning eller kopparrör.
- Osmotisk chock efter för snabb acklimatisering.
- Ammoniak/nitrit i ett ocyklat kar.
- Misslyckad skälömsning av mineralbrist.
- Rovdjur i karet.
- Hela listan med åtgärder finns i Varför dör mina räkor?
- Nya räkor: droppacklimatisera alltid, minst en timme.
- Testa vattnet, räkor tål mindre än fisk.
Räkorna har tappat färgen
Så ser det ut: Fire Red blir rosa, Blue Dream blir gråblå, ibland nästan genomskinliga.
- Stress efter flytt, färgen kommer tillbaka på några dagar.
- Ljus botten. Räkor anpassar färgen efter underlaget, mörk botten ger djupare färg.
- Genetik: avkomma från blandade eller svaga linjer blir blekare för varje generation.
- Kost utan karotenoider (astaxantin) hos röda och orange stammar.
- Mörkare substrat eller bakgrund.
- Foder med astaxantin eller spirulina några gånger i veckan.
- Sortera bort de blekaste vid avel, se avelsguiden.
Räkorna sitter stilla eller samlas vid ytan
Så ser det ut: Räkor som normalt betar överallt sitter orörliga på samma ställe, eller klättrar upp mot ytan och filterutloppet.
- Syrebrist eller varmt vatten, räkor söker sig till ytan där syret finns.
- Ammoniak eller nitrit, räkor reagerar långt innan fisk.
- Nyligen ömsatt skal, då sitter de stilla och gömda några timmar. Normalt om det är en enstaka räka.
- Kemikalie i vattnet, till exempel spray i rummet.
- Luftsten in direkt, byt 25 % vatten temperaturanpassat.
- Testa ammoniak och nitrit.
- Kolla temperaturen, Neocaridina vill ha under 26 °C.
Vita räkor eller tomma räkskal på botten
Så ser det ut: Du hittar en genomskinlig, tom räka på botten, eller en räka med vit rygg.
- Tomt skal: en avlagd hud efter skälömsning. Inte en död räka, räkan äter ofta upp det.
- Vit ring runt kroppen: misslyckad skälömsning på gång (white ring of death), oftast mineralbrist eller för stort vattenbyte.
- Död räka: rosa-orange som en kokt räka.
- Låt skalen ligga, de är kalciumåtervinning.
- Håll GH stabilt 6–8 och byt mindre men oftare.
- Mineraltillskott och kalciumrikt foder.
Honorna bär ägg men det blir aldrig yngel
Så ser det ut: Honor med äggklump under buken, men beståndet växer inte.
- Ynglen äts av fisk, även fredlig sådan.
- Ynglen sugs in i filtret.
- Honan släpper äggen vid stress eller för stort vattenbyte.
- För lite biofilm och mossa för ynglen att äta och gömma sig i.
- Skärma av filterintaget med en svamp.
- Mer mossa, ynglen lever av biofilmen i den de första veckorna.
- Ta bort fisk om målet är avel.
- Se Neocaridina-avel för nybörjare.
Snäckor och smådjur
Snäckinvasion
Så ser det ut: Posthorns-, blås- eller sandsnäckor överallt, fler för varje vecka.
- Övermatning. Snäckor förökar sig i takt med matmängden, punkt. Ett kar som inte övermatas får en stabil, liten population.
- Snäckägg som kom med nya växter.
- Mata mindre, snäckorna minskar av sig själva på några veckor.
- Plocka manuellt eller lägg en gurkskiva över natten och lyft upp den på morgonen.
- Helenasnäckan äter andra snäckor och håller beståndet nere permanent, utan kemikalier.
- Undvik snäckmedel, de innehåller ofta koppar och dödar räkor.
Snäckorna dör eller får hål i skalet
Så ser det ut: Snäckor som hänger ur skalet, vita eller urgröpta skal.
- För mjukt eller surt vatten löser upp skalet, snäckor behöver kalcium och pH över 7.
- Koppar från medicin.
- Svält i ett för rent kar.
- Höj GH/KH, lägg i en bit snäckskal eller sepiaskal som kalciumkälla.
- En död snäcka luktar starkt och förstör vattnet i små kar, ta bort den snabbt.
Små vita maskar på glaset
Så ser det ut: Millimeterlånga vita maskar som glider på glaset eller simmar i vattnet.
- Detritusmaskar (tunna, trådlika, ringlar) är ofarliga och betyder bara att det finns för mycket matrester.
- Planaria (platta, pilformat huvud, glider) äter räkyngel och kan angripa ömsande räkor.
- Hydra (små polyper med tentakler) tar räkyngel.
- Detritusmaskar: mata mindre, sifonera botten.
- Planaria: fälla med kött över natten, eller ett räksäkert planariamedel (fenbendazol-baserat). Aldrig kopparmedel.
- Hydra: sluta mata artemia en period (hydra lever på samma), fenbendazol fungerar även här.
Alger och beläggningar
Grön beläggning på glaset
Så ser det ut: Glaset blir grönt inom några dagar efter rengöring.
- För mycket eller för lång belysning.
- Direkt solljus.
- Timer, 6–8 timmar.
- Otocinclus, snäckor och räkor håller efter.
- Hela algavsnittet i algguiden.
Brun, dammig beläggning på allt
Så ser det ut: Brungrå hinna på botten, växter och glas, torkas lätt bort.
- Kiselalger i ett nytt kar, drivet av silikat i kranvattnet och ett kar utan balans.
- Vänta, de försvinner när karet mognat på 2–3 månader.
- Otocinclus och snäckor äter dem gärna under tiden.
Svarta tofsar på växtblad och dekor
Så ser det ut: Korta, borstiga svarta eller mörkgröna tofsar på bladkanter, rötter och filterutlopp.
- Svart skäggalg, gynnas av ojämn CO2 och näringsobalans, samt strömmande vatten.
- Stabilisera CO2 och gödsling.
- Klipp bort de värsta bladen.
- Amanoräkor är de enda som äter den på riktigt.
Seg, illaluktande grönblå matta
Så ser det ut: En slemmig matta som går att lyfta i sjok, luktar unket, breder ut sig snabbt.
- Cyanobakterier (blågröna alger), inte en alg. Gynnas av lågt nitrat i förhållande till fosfat och dålig ström i hörnen.
- Sug bort allt du kan, mörklägg 3–4 dygn, öka strömmen i döda hörn.
- Undvik antibiotika i räkkar.
Vit hinna på vattenytan eller på nya rötter
Så ser det ut: En oljig, vit film på ytan som spricker när man rör den, eller vitt ludd på en ny rot.
- Ythinna: proteiner och bakterier på en stillastående yta.
- Ludd på rot: biofilm som växer på ny drivved de första veckorna. Ofarligt, räkor och snäckor älskar det.
- Rikta filterutloppet mot ytan eller använd en ytskimmer.
- Luddet på roten försvinner självt inom en månad, låt räkorna äta.
När du inte hittar det här
Skicka en bild och dina senaste testvärden till oss så hjälper vi till att resonera. En bild i sidoljus (ficklampa snett från sidan) visar ofta det som inte syns rakt framifrån. Och kom ihåg att de flesta problem här är vanliga och går att lösa, det viktiga är att börja innan de hinner sprida sig.



