Ordlista: akvarietermer förklarade
AkvarieGaraget · Kunskapsdatabas
Ordlista: akvarietermer förklarade
Från ammoniak till Zoorf, korta förklaringar av orden du stöter på i hobbyn
Ord som dyker upp på artsidorna, i guiderna och i varje forumtråd, förklarade kort. Bläddra på bokstav eller skriv i rutan. Där vi har en längre guide eller ett verktyg om ordet finns en länk.
A
Acklimatisering
Att långsamt vänja nya djur vid akvariets vatten innan de släpps i, oftast genom droppacklimatisering. Hoppas steget över är det den vanligaste orsaken till dödsfall första veckan. Läs mer →
Aktivt kol
Filtermaterial som binder lösta ämnen: läkemedelsrester, garvsyror, gifter. Tas ut under medicinering eftersom det annars tar bort medicinen.
Akvariesalt
Rent natriumklorid utan jod och klumpförebyggande medel. Används i låg dos som stöd vid nitritförgiftning och vissa parasiter. Inte alla arter tål det.
Amanoräka
Caridina multidentata, en större räka som äter alger, inklusive svart skäggalg. Förökar sig inte i sötvatten, ynglen behöver bräckt vatten.
Ammoniak (NH3/NH4)
Första steget i kvävecykeln, bildas av avföring och matrester. Giftigt för fisk redan i små mängder, ska alltid vara noll i ett inkört kar. Läs mer →
Artemia
Saltvattenkräfta vars ägg kläcks på ett dygn i saltvatten. Nykläckt artemia är det viktigaste yngelfodret i hobbyn, vi kläcker dagligen.
B
Berried
En räkhona som bär befruktade ägg under bakkroppen, synliga som en klase. Äggen kläcks efter 2–3 veckor. Läs mer →
Biofilm
Det tunna lagret av bakterier, alger och mikroorganismer som växer på alla ytor i ett moget kar. Huvudföda för räkyngel och Otocinclus.
Blackwater
Vatten färgat av garvsyror från löv och rötter, mjukt och surt. Naturlig miljö för många Apistogramma, Betta och Amazonas-malar.
Blackworms
Lumbriculus variegatus, en sötvattensmask som odlas som levandefoder. Mycket proteinrik, kan hållas i kylskåp i veckor. Läs mer →
Bubbelbo
Ett bo av salivövertäckta luftbubblor som labyrintfiskar (Betta, gurami) bygger vid ytan för sina ägg. Skum i ett hörn kan alltså vara ett bo.
C
C-nummer och CW-nummer
Katalognummer för Corydoras-arter som ännu inte har vetenskapligt namn, C från tyska DATZ, CW från Corydoras World. Motsvarigheten till L-nummer för plecos. Läs mer →
Caridina
Räksläkte med bland annat Crystal Red, Taiwan Bee och Amanoräka. De flesta vill ha mjukt, surt vatten, till skillnad från Neocaridina. Läs mer →
Catappa
Blad från indiskt mandelträd. Läggs i karet för garvsyror, mild antibakteriell effekt och som biofilmsyta för räkor.
CO2
Koldioxid, tillsatt via tryckflaska i planterade akvarium för växttillväxt. Ojämn CO2 är den vanligaste orsaken till svart skäggalg. Läs mer →
Columnaris
Bakteriesjukdom som ger vita, luddiga fläckar kring mun och gälar. Förväxlas med svamp men går mycket fortare och kräver antibakteriellt medel. Läs mer →
Cykling / inkörning
Processen där bakterier etablerar sig i filtret och lär sig bryta ner ammoniak till nitrit och nitrat. Tar 4–6 veckor från start, snabbare med moget filtermaterial. Läs mer →
D
Detritus
Organiskt skräp som samlas på botten: matrester, döda växtdelar, avföring. Sifoneras bort vid vattenbyte.
Droppacklimatisering
Att låta akvarievatten droppa långsamt ner i påsen med nya djur under en till två timmar, tills volymen dubblats. Standard för räkor. Läs mer →
Dropptest
Vattentest med reagensvätska och provrör. Betydligt noggrannare än teststickor, det enda vi litar på. Läs mer →
Dvärgciklid
Samlingsnamn för små ciklider under cirka 10 cm: Apistogramma, Pelvicachromis, Nannacara, Ivanacara. Passar i mindre kar än de stora cikliderna.
F
Fenröta
Bakterieinfektion som fräter fenkanterna, nästan alltid utlöst av dålig vattenkvalitet. Lätta fall läker i rent vatten. Läs mer →
Flukes
Engelska för gäl- och hudmask, mikroskopiska parasiter (Gyrodactylus, Dactylogyrus). Fisken skrubbar sig och andas snabbt. Behandlas med praziquantel. Läs mer →
G
GH
Allmänhårdhet, mängden kalcium och magnesium i vattnet, mätt i °dGH. Avgörande för räkors skälömsning och för vilka arter som trivs. Under 8 är mjukt, över 14 hårt. Läs mer →
H
Hydra
Millimeterstor sötvattenspolyp med tentakler som fäster på glas och växter. Tar räkyngel. Följer ofta med levandefoder. Läs mer →
I
Ich / vitprickssjuka
Parasiten Ichthyophthirius multifiliis, ger vita korn på kropp och fenor. Den vanligaste sjukdomen i hobbyn, behandlas med värme och ich-medel. Läs mer →
K
Karantän
Att hålla nya djur i ett separat kar 2–4 veckor innan de introduceras i huvudakvariet. Den enskilt viktigaste rutinen mot sjukdom, och grunden i hur vi jobbar. Läs mer →
KH
Karbonathårdhet, vattnets buffertförmåga mot pH-förändringar, mätt i °dKH. Under 3 kan pH krascha plötsligt. Läs mer →
Kvävecykeln
Kedjan ammoniak → nitrit → nitrat som bakterier i filtret driver. Grunden för allt akvariehållande. Läs mer →
L
L-nummer
Katalognummer för plecos (Loricariidae) som saknar eller saknade vetenskapligt namn, infört av tyska DATZ 1988. L184, L201, L066 är alltså inte arter i strikt mening utan handelsbeteckningar, ofta överlappande. Läs mer →
Labyrintfisk
Fiskar med ett extra andningsorgan som låter dem ta luft vid ytan: Betta, gurami, Channa. Måste ha tillgång till luftfickan ovanför vattnet.
LDA-nummer
Parallellt katalogsystem till L-nummer, från tidskriften Das Aquarium. LDA016 Calico Ancistrus är ett exempel.
Levandefoder
Levande djur som foder: artemia, blackworms, tubifex, daphnia. Triggar jaktbeteende och är ofta enda sättet att få kräsna arter att äta. Läs mer →
M
Mineralisering
Att tillsätta salter (GH+/KH+) till osmosvatten för att få exakt önskad hårdhet. Standard i Caridina-odling. Läs mer →
Molt / skälömsning
När en räka kryper ur sitt gamla skal för att växa. Räkan är mjuk och sårbar några timmar. Det tomma skalet ser ut som en genomskinlig död räka. Läs mer →
Munruvare
Art där en förälder bär ägg och yngel i munnen tills de är simfärdiga. Betta channoides och Channa andrao är exempel. Läs mer →
N
Nano
Små akvarium under cirka 40 liter, och de arter som passar där: räkor, galaxyrasbora, små blåögon. Läs mer →
Neocaridina
Räksläktet bakom Fire Red, Blue Dream, Yellow Sakura och de flesta färgade dvärgräkor. Tålig, anpassningsbar, lätt att föröka. Alla färger är samma art och korsar sig. Läs mer →
Nitrat (NO3)
Slutprodukten i kvävecykeln. Ofarligt i måttliga mängder men byggs upp och hålls nere med vattenbyten. Håll under 20–40 mg/l, lägre med räkor. Läs mer →
Nitrit (NO2)
Mellansteget i kvävecykeln. Giftigt, hindrar blodet från att transportera syre. Ska vara noll. Läs mer →
O
Osmosvatten / RO-vatten
Vatten renat genom omvänd osmos, i praktiken helt fritt från mineraler. Används för arter som kräver mjukt vatten, mineraliseras sedan till önskad hårdhet. Läs mer →
P
pH
Mått på surhet. 7 är neutralt, under är surt, över är alkaliskt. De flesta arter vill ha 6,5–7,5, men stabilitet är viktigare än exakt värde. Läs mer →
Planaria
Platta, vita maskar med pilformat huvud som glider på glaset. Tar räkyngel och kan angripa ömsande räkor. Bekämpas med fälla eller fenbendazol. Läs mer →
Pleco
Samlingsnamn för sugmalar i familjen Loricariidae: Ancistrus, Hypancistrus, Panaqolus, Pterygoplichthys och alla L-nummer. Läs mer →
Praziquantel
Aktiv substans mot gäl- och hudmask samt bandmask. Skonsam, räksäker i normal dos.
R
Rostrum
Räkans spetsiga “näbb” framför ögonen, en del av ryggskölden.
S
Sammetssjuka
Parasiten Oodinium, ger ett gyllene dammskimmer på huden som syns bäst i sidoljus. Går fort, behandlas med mörker, värme och koppar-baserat medel. Läs mer →
Skäggtömmar
Känselspröt runt munnen hos malar, används för att hitta mat i botten. Slits ner på vasst grus.
Soil
Aktivt substrat av bränd lera som sänker pH och KH och binder näring. Standard för Caridina och planterade kar. Används inte för Neocaridina eller hårdvattensarter.
Stimfisk
Art som lever i grupp och blir stressad ensam. Minst 6–8 individer, ofta fler. Gäller Corydoras, tetror, barber, rasboror, blåögon. Läs mer →
Substrat
Bottenmaterialet: sand, grus eller soil. Corydoras kräver mjuk sand för skäggtömmarna, plecos bryr sig mindre. Läs mer →
T
TDS
Total Dissolved Solids, ett samlat mått på allt löst i vattnet, mätt med en enkel penna. Används i räkodling som snabbkontroll av hårdhet mellan vattenbyten.
Temperaturchock
Snabb temperaturförändring, ofta vid vattenbyte med kallt kranvatten. Ger stress, sjukdom och hos räkor direkt död. Temperaturanpassa alltid. Läs mer →
Tubifex
Röd slammask som odlas som levandefoder. Proteinrik, kräver noggrann sköljning. Läs mer →
U
Urvalsavel
Att generation efter generation bara para de djur som bäst visar den egenskap man vill ha, till exempel färgdjup hos räkor. Så uppstår stammar som Bloody Mary. Läs mer →
V
Vattenbyte
Att byta ut en del av vattnet, normalt 20–30 % per vecka, för att hålla nitrat nere. Aldrig allt på en gång. Läs mer →
Vattusot
Svullen buk och utstående fjäll, ett symptom på organsvikt snarare än en sjukdom i sig. Dålig prognos. Läs mer →
Vildform
Den ursprungliga, naturliga färgformen av en art, till skillnad från odlade stammar. Neocaridina i vildform är brungrå, dit blandade färger återgår.
Z
Zoorf
Zoobranschens Riksförbund, branschorganisationen för svensk zoohandel. Vi är medlemmar och följer deras riktlinjer för djurhållning och försäljning. Läs mer →
