Vanliga sjukdomar A–Ö

Den här listan är sorterad på sjukdomsnamn. Om du istället vet vad du sett på fisken men inte vad det heter, till exempel vita prickar eller snabb andning, är Symptomguiden ofta snabbare – där söker du på symptom istället för diagnos.

A

Ankmask (Lernaea)

Symptom: Synliga, tunna trådliknande maskar (1–2 cm) som sticker ut ur fiskens hud, ofta med en liten röd sårkant runt fästpunkten. Fisken kliar sig mot dekor.

Orsak: Ett kräftdjur (inte en riktig mask) som borrar in huvudet i fiskens muskulatur och lever fastsittande på utsidan.

Behandling: Avlägsna synliga maskar försiktigt med pincett efter att fisken bedövats, behandla såret. Hela akvariet bör behandlas med ett medel mot kräftdjursparasiter, eftersom larvstadiet simmar fritt i vattnet innan det fäster.

B

Bakteriell sårsjuka / röda sår

Symptom: Röda, inflammerade fläckar eller öppna sår på kroppen, ibland med vitaktig kant. Kan uppstå efter skada, stress eller dåliga vattenvärden.

Orsak: Opportunistiska bakterier (t.ex. Aeromonas, Pseudomonas) som får fäste när fiskens slemhinna är skadad eller immunförsvaret nedsatt.

Behandling: Kontrollera och åtgärda vattenvärdena först, de är nästan alltid en bidragande orsak. Ett bakteriemedel avsett för akvariefisk ges enligt förpackningens dosering. Extra vattenbyten under behandlingen minskar bakterietrycket.

Bukvattensot (Dropsy)

Symptom: Kraftigt uppsvälld buk och fjäll som sticker ut som en kotte sedd uppifrån. Fisken slutar ofta äta och blir slö.

Orsak: Ett symptom snarare än en enskild sjukdom, vanligen njursvikt orsakad av en bakterieinfektion (ofta Aeromonas) som gör att vätska ansamlas i kroppen.

Behandling: Prognosen är tyvärr dålig i sena stadier. Isolera fisken, håll vattnet extra rent och testa ett bredspektrigt bakteriemedel. Fokusera annars på att förebygga genom stabila vattenvärden.

C

Columnaris (bomullsmun)

Symptom: Vitgrå, bomullsliknande beläggning kring mun och fenor, ibland med sårkanter. Sprids snabbt och kan vara dödlig inom dagar.

Orsak: Bakterien Flavobacterium columnare, som ofta blossar upp vid stress, hög temperatur eller överbeläggning.

Behandling: Snabb behandling är avgörande. Ett bakteriemedel mot gramnegativa bakterier ges enligt anvisning, samtidigt som temperaturen sänks något och vattenvärdena optimeras. Karantän för sjuka individer minskar smittspridningen.

F

Fenröta

Symptom: Fenkanterna blir fransiga, missfärgade (ofta vitaktiga eller blodsprängda) och kortas successivt ner.

Orsak: Bakterier som får fäste på skadad eller stressad fenvävnad, ofta som en följd av dåliga vattenvärden eller aggression från andra fiskar.

Behandling: Åtgärda vattenvärdena, det räcker ofta i tidigt skede tillsammans med extra vattenbyten. Vid mer utbredd infektion används ett bakteriemedel avsett för fenor och hud.

Fisktuberkulos (Mykobakterios)

Symptom: Långsam avmagring trots bibehållen aptit, deformerad ryggrad, hudsår, uppsvälld buk och allmän slöhet. Förloppet är ofta smygande över veckor till månader, och fiskar kan bära på smittan länge utan tydliga tecken.

Orsak: Mycobacterium marinum och närbesläktade bakteriearter. Sprids via infekterat vatten, foder eller döda fiskar som inte avlägsnats i tid.

Behandling: Det finns ingen tillförlitlig behandling för fisk i hemmiljö, och drabbade individer avlivas vanligen humant för att skydda resten av besättningen och förhindra vidare spridning.

Kan smitta människor: Fisktuberkulos är en zoonos och kan orsaka hudinfektion hos människor (s.k. ”akvariegranulom”) via sår eller skrapsår som kommer i kontakt med smittat akvarievatten. Använd alltid handskar vid skötsel av ett akvarium där sjukdomen misstänks, undvik att doppa händerna om du har öppna sår, och uppsök läkare om du får en ihållande, läkande hudirritation efter kontakt med akvarievatten.

G

Gälmask / gälparasiter (Dactylogyrus)

Symptom: Snabb andning, gälarna hålls delvis öppna, fisken skrapar sig mot botten eller dekor och tappar aptiten.

Orsak: Mikroskopiska plattmaskar som fäster på gälarna och stör syreupptaget.

Behandling: Ett avmaskningsmedel mot flatmaskar (t.ex. med praziquantel som aktiv substans) ges enligt förpackningens dosering, gärna med en andra dos efter någon vecka för att fånga nykläckta parasiter.

H

Hudmask (Gyrodactylus)

Symptom: Fisken kliar sig mot dekor, har grumligt slem på huden och kan få små blödande punkter. Liknar gälmask men sitter på huden.

Orsak: Mikroskopiska plattmaskar som lever direkt på huden och förökar sig snabbt genom att föda levande ungar.

Behandling: Samma typ av avmaskningsmedel som mot gälmask fungerar. Eftersom arten förökar sig så snabbt är en uppföljande behandling extra viktig.

Hål-i-huvudet-sjuka (HITH)

Symptom: Små gropar eller erosion i huden runt huvud och sidolinje, vanligast hos ciklider och vissa malar.

Orsak: Kopplas ofta till näringsbrist (särskilt vitamin- och mineralbrist), dålig vattenkvalitet eller i vissa fall protozoen Hexamita.

Behandling: Förbättra vattenvärdena och variera kosten med kvalitetsfoder och gärna färskt/fruset foder. Vid misstänkt Hexamita-infektion kan ett medel mot inre parasiter behövas.

P

Porslinssjuka (räkor)

Symptom: Räkans muskulatur i bakkroppen blir vitaktig och ogenomskinlig, som om den vore gjord av porslin. Ofta dödlig.

Orsak: En mikrosporidieinfektion eller allvarlig muskelnekros, vanligen kopplad till stress eller hastiga vattenförändringar.

Behandling: Det finns ingen tillförlitlig behandling. Isolera drabbade räkor för att minska smittspridning och fokusera på att hålla vattenvärdena helt stabila för resten av kolonin.

S

Sammetssjuka (Oodinium)

Symptom: Ett fint, gulaktigt-brunt “sammets”-lager över kroppen, syns tydligast i sidbelysning. Fisken kliar sig och andas snabbt.

Orsak: Parasiten Piscinoodinium, en encellig alg-släkting som infekterar hud och gälar.

Behandling: Sänk belysningen under behandlingen eftersom parasiten är delvis fotosyntetisk. Ett medel mot Oodinium/sammetssjuka ges enligt förpackningen, ofta i kombination med lätt höjd temperatur.

Simblåseproblem

Symptom: Fisken flyter upp och ner, ligger på sidan eller har svårt att hålla sig kvar på en viss nivå i vattnet.

Orsak: Kan bero på övermatning, förstoppning, medfödd missbildning (vanligt hos slöjguppy och vissa malar) eller en infektion i simblåsan.

Behandling: Fasta i ett till två dygn löser ofta problemet vid övermatning. Ge sedan ärtor utan skal som fiberrikt foder. Kvarstår problemet kan det vara strukturellt eller infektiöst och svårare att åtgärda.

Svampinfektion (Saprolegnia)

Symptom: Vita eller gråaktiga, bomullsliknande tofsar på hud, fenor eller rom.

Orsak: Vattenlevande svampar som angriper redan skadad vävnad eller döda äggceller, sällan frisk, oskadad fisk.

Behandling: Ett svampmedel avsett för akvariefisk ges enligt anvisning. Kontrollera samtidigt vad som orsakade den ursprungliga skadan, svampen är oftast en sekundär infektion.

T

Trådmask (Camallanus)

Symptom: Tunna, röda trådar som sticker ut ur fiskens analöppning. Fisken kan bli mager trots normal aptit.

Orsak: En inre rundmask som lever i tarmen och sprids via mellanvärdar som kräftdjur i vattnet.

Behandling: Ett avmaskningsmedel mot rundmask (nematoder) ges enligt förpackningens dosering, ofta som en kur över flera veckor för att bryta livscykeln.

V

Vitprickssjuka (Ich)

Symptom: Små, vita prickar likt saltkorn spridda över kropp och fenor. Fisken kliar sig mot dekor och andas snabbare än vanligt.

Orsak: Protozoen Ichthyophthirius multifiliis, en av de vanligaste och mest smittsamma parasiterna i akvarier.

Behandling: Höj temperaturen någon grad för att snabba på parasitens livscykel och behandla med ett vitprickmedel enligt förpackningen. Fortsätt behandlingen några dagar efter att prickarna försvunnit, eftersom parasiten har ett stadium i bottensubstratet som inte syns.

Viktigt: Informationen på den här sidan är allmän vägledning, inte en garanterad diagnos. Vid osäkerhet, eller om flera fiskar blir sjuka samtidigt, är det bra att rådfråga en erfaren akvarist eller veterinär med erfarenhet av akvariefisk innan du medicinerar.