Ceratophyllum demersum är en av världens mest spridda vattenväxter och finns naturligt även i Sverige. Den saknar rötter helt och tar upp all näring genom stjälk och blad. Tillväxten är extremt snabb, vilket gör den till det bästa verktyget mot alger i ett nystartat kar: den konkurrerar helt enkelt ut dem om näringen.

Långa, greniga stjälkar med kransar av styva, gaffelgrenade blad i mörkgrönt. Kan bli över en meter lång. Bladen är sträva vid beröring, till skillnad från de mjuka bladen hos Limnophila.

• Temperatur: 10–28 °C.
• pH: 6,0–8,5.
• GH och KH: GH 2–25, KH 1–18.
• Näring: järn och mikronäring är oftast det som saknas i akvarier med få fiskar. Makronäring (kväve, fosfor) kommer från fisken.
• Nitrat: växter behöver nitrat. I ett kar med mycket växter och lite fisk kan det behöva tillsättas.

Ljusbehov: Lågt till högt. CO2 behövs inte, den växer snabbt ändå.

Kräver ingen plantering: låt den flyta eller stick ner nedre delen löst i substratet. Beskär genom att klippa av toppar, som kan planteras eller läggas att flyta. Den fäller nedre blad när den blir lång, vilket kan skräpa ner, så ta bort gamla stjälkar. Kan behöva beskäras varje eller varannan vecka i ett välgödslat kar.

Perfekt i nystartade kar mot alger, i yngelkar som skydd, i räkkar som betesyta och som flytande skugga över kar med skygga fiskar. Används också i utomhusdammar och kallvattenkar tack vare det breda temperaturspannet.

Sidoskott: klipp av ett skott och låt det flyta Sätt de nya plantorna med gott om avstånd, de växer snabbt ihop.

Hornsärv fungerar med i princip alla fiskar och räkor. Räkor betar biofilm på bladen utan att skada växten. Undvik växtätande ciklider, stora plecos som raspar på blad, och arter som gräver kraftigt i botten.

• Gula eller genomskinliga blad: järn- eller mikronäringsbrist. Gödsla.
• Alger på bladen: för mycket ljus i förhållande till näring och CO2. Korta belysningstiden.
• Växer inte: för lite ljus eller näring.
• Smälter efter inköp: normalt vid omställning från emers (luftodlad) till submers form. Nya blad kommer.

Hornsärv går i alla våra nystartade kar och yngelkar. Den är det snabbaste sättet att få kontroll på näringen innan algerna hinner etablera sig.

Hornsärv: extremt snabb tillväxt, suger upp näring och konkurrerar ut alger. Klarar allt från 10 till 28 °C, även kallvattenkar. Saknar rötter, flyter eller stickas ner löst.

Akvariemossor är en samlingsbeteckning för flera släkten, framför allt Taxiphyllum (javamossa, Flame moss) och Vesicularia (Christmas moss). Javamossa, Taxiphyllum barbieri, är den vanligaste och tåligaste. Mossor saknar riktiga rötter och tar upp all näring genom bladen, vilket är varför de fästs på ytor istället för att planteras.

Små, fjäderlika skott i mörkgrönt som växer i tuvor och mattor. Javamossa har oregelbunden växtform, Christmas moss mer grenad och trädlik, Flame moss växer uppåt i spiral. Alla bildar med tiden täta mattor som är fulla av mikroliv.

• Temperatur: 18–28 °C.
• pH: 6,0–8,0.
• GH och KH: GH 2–20, KH 1–15.
• Näring: järn och mikronäring är oftast det som saknas i akvarier med få fiskar. Makronäring (kväve, fosfor) kommer från fisken.
• Nitrat: växter behöver nitrat. I ett kar med mycket växter och lite fisk kan det behöva tillsättas.

Ljusbehov: Lågt till medel. CO2 behövs inte, men ger tätare växt.

Fäst mossan på sten, rot eller ett plastnät med fiskelina eller superlim. Beskär med sax när den blir för tjock, den understa delen dör annars av ljusbrist och lossnar. En tunn, ofta beskuren matta är friskare än en tjock. Sköljning i akvarievatten då och då avlägsnar detritus som samlas i mattan.

Mossa är det enskilt viktigaste inredningsmaterialet i ett räkkar: den ger yngel skydd, biofilm att beta på och en yta som samlar mikroliv. Används också som lekplats för romspridande fiskar, som förgrundsmatta på sten och för att klä rötter och bakgrunder.

Delning: klipp av en tuss och fäst på ny yta Sätt de nya plantorna med gott om avstånd, de växer snabbt ihop.

Akvariemossor fungerar med i princip alla fiskar och räkor. Räkor betar biofilm på bladen utan att skada växten. Undvik växtätande ciklider, stora plecos som raspar på blad, och arter som gräver kraftigt i botten.

• Gula eller genomskinliga blad: järn- eller mikronäringsbrist. Gödsla.
• Alger på bladen: för mycket ljus i förhållande till näring och CO2. Korta belysningstiden.
• Växer inte: för lite ljus eller näring.
• Smälter efter inköp: normalt vid omställning från emers (luftodlad) till submers form. Nya blad kommer.

Mossa finns i praktiskt taget alla våra kar. I räkkaren är den yngelns viktigaste skydd och betesyta, i lekkaren fungerar den som romsubstrat för både fisk och räkor.

Akvariemossor: javamossa är den tåligaste, växer i nästan allt ljus. Räkyngelns viktigaste gömställe och betesyta. Fästs på sten eller rot, planteras inte i botten.

Jättevallisneria, numera Vallisneria australis, är den storvuxna släktingen till V. spiralis. Den kommer från Sydostasien och Australien och kan bli över en meter hög med betydligt bredare blad. Den är avsedd för stora, höga kar, i ett standardakvarium lägger den sig snabbt som en matta längs ytan.

Breda, bandformade blad, upp till 2 cm breda och 80–150 cm långa, från en rosett vid botten. Mörkgröna, ibland med rödaktig ton i starkt ljus. Betydligt kraftigare än vanlig Vallisneria.

• Temperatur: 15–28 °C.
• pH: 6,5–8,5.
• GH och KH: GH 4–25, KH 3–18.
• Näring: järn och mikronäring är oftast det som saknas i akvarier med få fiskar. Makronäring (kväve, fosfor) kommer från fisken.
• Nitrat: växter behöver nitrat. I ett kar med mycket växter och lite fisk kan det behöva tillsättas.

Ljusbehov: Lågt till medel. CO2 behövs inte.

Plantera med kronan precis ovanför substratet. Rotgödsel behövs för god tillväxt. I kar som är för låga täcker den snabbt ytan och skuggar allt annat, så beskärning av hela blad vid basen blir nödvändig. Utlöparna kan bli många, tunna ut vid behov.

Bakgrundsväxt i stora kar, till exempel med Channa, större ciklider eller stora regnbågsfiskar. Ger täta gömställen och kraftig skugga. Fungerar också som ytskugga i höga kar.

Utlöpare: nya plantor på revor från moderplantan Sätt de nya plantorna med gott om avstånd, de växer snabbt ihop.

Vallisneria Gigantea fungerar med i princip alla fiskar och räkor. Räkor betar biofilm på bladen utan att skada växten. Undvik växtätande ciklider, stora plecos som raspar på blad, och arter som gräver kraftigt i botten.

• Gula eller genomskinliga blad: järn- eller mikronäringsbrist. Gödsla.
• Alger på bladen: för mycket ljus i förhållande till näring och CO2. Korta belysningstiden.
• Växer inte: för lite ljus eller näring.
• Smälter efter inköp: normalt vid omställning från emers (luftodlad) till submers form. Nya blad kommer.

Jättevallisneria går i våra största kar. I lägre kar blir den mest en ytmatta som skuggar allt annat, så den kräver verkligen höjden.

Vallisneria Gigantea: blir 80–150 cm, bara för höga kar. Bredare blad än vanlig Vallisneria. Bildar snabbt en tät djungel med utlöpare.